Autoimmuna sjukdomar – varför uppstår de?

Autoimmuna sjukdomar innebär att immunförsvaret börjar reagera mot kroppens egna celler eller vävnader.

I stället för att enbart skydda oss mot virus, bakterier och andra yttre hot uppstår en felriktad immunreaktion som kan leda till inflammation och symtom.

Exempel på autoimmuna sjukdomar är Hashimotos tyreoidit, reumatoid artrit, celiaki, multipel skleros (MS) och lupus.

Men varför uppstår autoimmunitet?

Det finns sällan en enda förklaring. Forskningen visar i stället att autoimmuna sjukdomar är komplexa och att genetiska, immunologiska och miljömässiga faktorer kan samverka över tid.

Vad orsakar autoimmuna sjukdomar?

Inom funktionsmedicin tittar man ofta på flera olika pusselbitar som kan ha bidragit till att immunförsvaret kommit ur balans. Vilka faktorer som är relevanta varierar både mellan olika autoimmuna sjukdomar och mellan individer.

1. Genetisk sårbarhet

Vissa genetiska varianter kan öka benägenheten att utveckla en autoimmun sjukdom. Det innebär inte att man automatiskt blir sjuk, utan att man kan ha en ökad sårbarhet.

Att genetiken inte är hela förklaringen illustreras bland annat av att enäggstvillingar inte alltid utvecklar samma autoimmuna sjukdom. Det talar för att även miljö, immunologiska processer och andra faktorer spelar betydelsefulla roller.

Det är också vanligt att olika autoimmuna sjukdomar förekommer inom samma familj.

2. Tarmen, mikrobiomet och immunförsvaret

Tarmen har en nära koppling till immunförsvaret. Tarmslemhinnan utgör dessutom en viktig barriär mellan tarminnehållet och resten av kroppen.

Under senare år har forskningen intresserat sig allt mer för sambandet mellan autoimmuna sjukdomar, tarmens mikrobiom och tarmbarriärens funktion. Förändringar i mikrobiomet, så kallad dysbios, och förändrad intestinal permeabilitet har observerats vid flera autoimmuna sjukdomar. Samtidigt är sambanden komplexa och forskningen kan ännu inte säga att en förändrad tarmbarriär är orsaken till all autoimmunitet.

Det är därför mer korrekt att se tarmhälsan som en möjlig del av ett större pussel, snarare än som en ensam förklaring till autoimmun sjukdom.

3. Möjliga triggers och miljöfaktorer

Hos en person med genetisk sårbarhet kan olika miljöfaktorer påverka risken för att autoimmunitet utvecklas eller aktiveras.

Forskningen har bland annat studerat betydelsen av:

• infektioner

• rökning och vissa andra miljöexponeringar

• hormonella faktorer

• kost och mikrobiom

• stress och belastande livshändelser

• vissa läkemedel och kemiska exponeringar

Vilka faktorer som har betydelse varierar mellan olika autoimmuna sjukdomar, och en association innebär inte automatiskt att en viss faktor har orsakat sjukdomen hos en enskild person.

Därför ser det olika ut från person till person

Två personer kan ha samma diagnos men ändå ha mycket olika sjukdomsförlopp, symtom och omständigheter kring när sjukdomen debuterade.

För en person kan en infektion ha föregått insjuknandet. För en annan kan hormonella förändringar, rökning, långvarig belastning eller andra faktorer ha sammanfallit med symtomdebuten.

Det är en av anledningarna till att ett individanpassat perspektiv kan vara värdefullt – samtidigt som den medicinska diagnosen och behandlingen av den autoimmuna sjukdomen är central.

Hur arbetar man funktionsmedicinskt vid autoimmunitet?

Ett funktionsmedicinskt arbetssätt ersätter inte medicinsk utredning eller behandling av en autoimmun sjukdom.

I stället kan man komplettera den medicinska behandlingen genom att titta på faktorer som kan påverka personens hälsa, symtom och välbefinnande.

Det kan exempelvis innebära att arbeta med:

• kost och näringsstatus

• tarmhälsa och matsmältning

• sömn och återhämtning

• stressreglering

• blodsocker och måltidsmönster

• fysisk aktivitet utifrån individens förutsättningar

• andra relevanta livsstilsfaktorer.

I vissa fall kan även individanpassade kostupplägg användas. Ett exempel är Autoimmune Protocol (AIP), som kan vara relevant för vissa personer men inte är nödvändigt eller lämpligt för alla.

Kan man påverka autoimmunitet?

Autoimmuna sjukdomar är komplexa och skiljer sig mycket åt. Livsstils- och nutritionsinsatser ska därför inte ses som en ersättning för medicinsk behandling eller som ett sätt att ”bota” autoimmunitet.

Däremot kan kost, fysisk aktivitet, sömn, rökstopp och andra livsstilsfaktorer vara viktiga delar av den övergripande hälsan och kan i vissa situationer bidra till bättre symtomhantering och livskvalitet.

Målet med ett individanpassat arbetssätt är därför att identifiera områden där det finns möjlighet att skapa bättre förutsättningar för hälsa och välbefinnande.

Sammanfattning

Autoimmunitet uppstår sällan av en enda anledning. Forskningen pekar i stället på ett komplext samspel mellan bland annat:

1. genetisk sårbarhet

2. immunologisk reglering

3. miljö- och livsstilsfaktorer

4. infektioner och andra möjliga triggers

5. i vissa sjukdomar även förändringar i mikrobiom och barriärfunktion.

   
   

Vilka pusselbitar som är viktigast varierar från person till person och mellan olika autoimmuna sjukdomar.

Fördjupad kompetens inom autoimmunitet och tarmhälsa

Jag har fördjupat mig inom området genom att medförfatta två vetenskapliga systematiska översikter om sambandet mellan tarmmikrobiomet och Hashimotos tyreoidit. Under våren 2026 slutförde jag även min certifiering som Autoimmune Paleo (AIP) Coach.